Fredag 18 augusti 2017 kl 13.00 sommarpratar Annakarin Nyberg.
Nyberg är internetforskare, författare och föreläsare.
I mitt Sommarprat kommer jag berätta om viktiga strider i mitt liv. Om kampen mot gubbar som använder härskarteknik och mitt krig mot en cancerknöl.
Tisdag 25 juli 2017 kl 13.00 sommarpratar Jerzy Sarnecki.
Jerzy Sarnecki är forskare och anlitas ofta som expert i frågor som rör kriminalitet. Undervisar på flera universitet, högskolor och polisutbildningar. Har bland annat forskat om ungdomsbrottslighet, kriminella nätverk, brottskarriärer och åtgärder mot brott.
Du kan förhandslyssna redan på morgonen från kl 07.00 den aktuella sändningsdagen (dock med förkortad musik).
Tisdag 4 juli 2017 kl 13.00 sommarpratar Richard Tellström.
Tellström är måltidsforskare, etnolog, föreläsare samt undervisar på Stockholms Universitet. Expert i SVT:s Historieätarna och Landet brunsås och historieredaktör för julkalendern Tusen år till julafton.
Torsdag 30 juni 2016 kl 13.00 sommarpratar Danica Kragić Jensfelt.
Danica Kragić Jensfelt är en av Sveriges ledande robotforskare. Leder Centrum för autonoma system, Kungliga Tekniska Högskolans forskningscentrum inom robotik.
Läs mer på Sveriges Radios hemsida (öppnas i en ny flik).
Forskare, biolog, professor
Neandertalarna är inte utdöda. Det berättade forskaren och professorn Svante Pääbo i sitt Sommarprat. Efter att ha forskat om DNA i gamla ben, upptäckte han att många människor bär DNA från neandertalarna.
Ungefär en procent av mitt DNA kommer från neandertalarna. Detta genetiska bidrag är fördelat på många små bitar av DNA som är spridda över min arvsmassa. Neandertalarna är alltså inte helt utdöda – de lever vidare lite grann i många av oss idag. De kan alltså inte har varit så olika oss. Vi hade sex med dem, fick barn med dem, och barnen fungerade i de moderna människornas samhällen.
Drar slutsatser om våra förfäder genom att analysera uråldriga gener, paleogenetik. Rönte stor internationell uppmärksamhet med nyheten om människans släktskap med neandertalarna. Studerat vid universitetet i Zürich och University of California. Sedan 2003 gästprofessor vid Uppsala universitet. Klassificerade schimpansens arvsmassa. Utsågs av TIME till en av världens mest inflytelserika personer. Medlem av Kungliga vetenskapsakademien. Chef för Max Planck-institutets avdelning för evolutionsantropologi.
Mitt Sommarprogram ska handla om hur en bit kalvlever som jag köpte på Ica kom att förändra mitt liv. Och om det hårda och svåra arbetet med att kartlägga arvsmassan hos våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna. Och om kärleken och döden.
“Vi dansar en stund på jorden”, sjunger Cornelis Vreeswijk i upptakten av genforskaren Svante Pääbos sommarprogram. Med samma lätthet tar Pääbo oss med på en svindlande folkbildningsresa.
Den börjar i ryska Sibirien, där han med tandläkarborr spårar DNA från fossil från neandertalarna, våra föregångare som levde sin stund på jorden, stillsamt får vi veta, innan den moderna människan kom. Vi delade en stund med dem, umgicks tillsammans, låg med varandra, fick barn ihop. En procent av vår DNA kommer från neandertalarna. http://hd.se/kultur/2014/08/14/mats-holm-och-133-svante-paabo/
Forskaren och biologen Svante Pääbo pratar om människans ursprung, dna-forskning och sin mamma. När man lyssnat färdigt är det självklart att Svante Pääbo inleder sitt program med att spela Cornelis Vreeswijks (Sommarkort) En stund på jorden. Det ska handla om livet och de avtryck och vågrörelser vi sätter igång.
Pääbo berättar om hur han ägnat sitt yrkesverksamma liv åt att studera dna från våra förfäder och konstaterar att vi har en procent av vårt dna från neanderthalarna. Pääbo säger att han har svårt att slita sig från sitt arbete och efter femtio minuter om små skelettbitar, laboratoriehistorier och ett ganska entonigt uppläsande av det egna cv:t är jag beredd att stänga av radion. Då vrider Pääbo perspektivet och berättar om sitt eget liv. http://www.gp.se/kulturnoje/1.2459796-sommar-i-p1-14-8-svante-paabo
Att höra hur Svante Pääbo har kartlagt neandertalarnas dna och kommit fram till att alla nu levande människor i Asien och Europa bär på någon procent av deras gener är förvisso spännande. Att våra förfäder skaffade barn med neandertalarna och att delar av deras dna lever vidare i oss är ganska hisnande. Men det är också en historia som Svante Pääbo har berättat många gånger.
Det är när han blir mer personlig i andra halvan av sitt sommarprat som programmet får en annan nerv. Pääbo berättar om sin bisexualitet och om sorgen efter mamman som gick bort förra året. Hur det fick honom att för första gången reflektera över sin egen dödlighet, och hur han som genforskare, när han överväldigas av livets förgänglighet, kan hitta i varje fall lite tröst i att delar av vårt dna alltid kommer att föras vidare i andra. http://www.svd.se/kultur/sommar-i-p1-2014_3680862.svd?sidan=4
Överläkare i psykiatri, forskare
Simon Kyaga är överläkaren i psykiatri som inte kunde sluta forska på kreativitet – trots att detta forskningsämne har beskrivits som en ”begravningsplats där forskningskarriärer inleds och dör ut.” Han frågade sig om det ligger någon sanning i den gamla myten att galenskap är nära sammankopplat med genialitet och kreativitet, och tillsammans med sina forskarkollegor tog han reda på svaret.
I sin forskning, berättade han i sitt Sommarprogram, hittade de just detta samband. Kyaga och hans kollegor undersökte sambandet mellan psykisk ohälsa och kreativa yrken – ett samband som mycket riktigt fanns. Men det var inte bara personerna som led av psykotiska sjukdomar där verklighetsuppfattningen är förändrad som hade kreativa yrken, utan även deras friska släktingar.
Ingick i en forskargrupp som presenterade världens största studie på sambandet mellan kreativitet och psykisk sjukdom. Nyheten spreds snabbt över hela världen. Doktorerade vid Karolinska institutet på detta samband i mars i år. Är vetenskaplig sekreterare i Svenska läkaresällskapet och Psykiatrifonden. Höll ett uppskattat TEDx-talk om relationen mellan galenskap och genialitet.
– För mer än tvåtusen år sedan frågade sig Aristoteles: Varför är det så att alla som blivit framstående inom filosofi, politik, poesi eller konst är melankoliker? I mitt Sommarprogram kommer jag ge svar på den frågan. Att Aristoteles hade rätt, varför han hade rätt, och vad det kan göra för att hjälpa oss att bekämpa en av vår tids största orättvisor.
”Hur kommer det sig att alla framstående personer inom poesi, filosofi, politik och konst är melankoliker?” frågade sig Aristoteles för 3 000 år sedan. Först nyligen fick han och resten av mänskligheten svar. Fredagens sommarvärd Simon Kyaga ingår i den forskargrupp som bevisade att genialitet och galenskap hör ihop. Det är således inte, som somliga hävdar, en myt att exempelvis konstnärer är mer kreativa än andra. Läs hela recensionen
Det galna geniet. Myt eller verklighet? Det är ämnet för psykiatern Simon Kyagas Sommardebut. Kyaga går grundligt tillväga, han börjar med de gamla grekerna och Aristoteles fråga varför alla som blivit framstående inom filosofi, politik, poesi eller konst är melankoliker?
Efter en genomgång av synen på genialitet och galenskap genom tiderna är han framme vid den amerikanska forskaren Judith Schlesinger. Hon avfärdar all forskning som visar på ett samband som pseudovetenskap. Läs hela recensionen
I fokus: Är föreställningen om det galna geniet en myt? Eller lider kreativa personer, som konstnärer och forskare, i större utsträckning av psykisk ohälsa? Simon Kyaga ingick i den forskargrupp som presenterat världens största studie i ämnet och ägnar sitt sommarprat åt att svara på frågan. Han börjar med Aristoteles och guidar oss genom historien och teorierna. Slutligen får vi följa med bakom kulisserna på studien som när de första resultaten kom fick hans kollega att utbrista ”Forskning blir inte bättre än så här”. Läs hela recensionen