Journalist, författare, prinsessa
Det förflutna är inte dött, det är inte ens förflutet”, sa William Faulkner. Om ett liv mellan Sverige och Tyskland, mellan tradition och emancipation, vill jag berätta. Välkommen till mitt program om du vill veta varför det är så nyttigt att polarisera och du aldrig ska lita på någon som tror sig veta sanningen.
Lyssna på programmet
Om Anna von Bayern
Är politisk korrespondent för Europas största tidning Bild am Sonntag. Författare av två bästsäljande biografier om tyska politiker. Läste statskunskap på Stanford. Har gått ett år på internatskolan Lundsberg. Härstammar från en månghundraårig ätt, döptes till Anna-Natascha, prinsessa av Sayn-Wittgenstein-Berleburg. Ingift i det före detta bayerska kungahuset.
Musiken i sommarprogrammet
Recensioner av Anna von Bayern som sommarpratare 2014
HD – HELSINGBORGS DAGBLAD
Jag hade en kollega på Sveriges Radio som brukade säga att om du kan sitta några timmar tillsammans med en person i en bil utan att det blir tråkigt eller på andra sätt obekvämt, ja då har du hittat en habil radiomedarbetare. Anna von Bayerns sommarprogram påminner om en gymnasieelevs redovisning i historia där till och med läraren slumrar till. Ni vet, någon står framför en grupp människor och försöker ge en komprimerad version av 1900-talets tyska historia på nittio minuter. http://hd.se/kultur/2014/07/29/muntorrhet-som-hors-genom-radion/
gp – göteborgs posten
I sitt sommarprogram bjuder Anna von Bayern på högtravande historielektioner i monoton ton. Vissa intressanta trådar försummas av framtoningen. Författaren, journalisten och prinsessan Anna von Bayerns programinnehåll försummas av krystade formuleringar och för många ord i för snabbt tempo. Den monotona tonen och “läsa från pappret”-känslan gör det svårt att hålla intresset uppe. Mellan historielektionerna blir hon personlig i berättelser som den om hennes föräldrars bakgrunder, men det fastnar inte. http://www.gp.se/kulturnoje/1.2441105-sommar-i-p1-28-7-anna-von-bayern
svenska dagbladet
Fokus: På hundraårsdagen av första världskrigets utbrott har Sveriges Radio valt en journalist och statsvetare vars släktband är tätt sammanflätade med den europeiska nittonhundratalshistorien. Anna von Bayern, bördig av ätten Sayn-Wittgenstein-Berlenburg och ingift i det historiska bayerska kungahuset, är utbildad i statsvetenskap vid Stanford och till yrket korrespondent för Bild am Sonntag. Hennes sommarprogram är en historielektion ur ett bayerskt perspektiv, där släktkrönikan vävs samman med det förra århundradets stora omvälvningar. http://www.svd.se/kultur/sommar-i-p1-2014_3680862.svd?sidan=21
Så uppfriskande att lyssna på Anna von Bayern, härligt med människor som vågar trotsa vänsterns förledande och omyndigförklarande av oliktänkande och demokratiskt förnedrande retorik. Härligt !
Först en kort historielektion som var en bra bakgrund för många och att sedan tala om de stora problem som vår demokrati står inför med en gammal vänsterbakgrund. Förvånad och imponerad av att Sveriges radio släppte fram henne.
Äntligen ett förlösande program. Insiktsfullt och mycket tänkvärt.
Läste ifrån en av två pk-tidingarna att det inte gick upp i krysset
Personligen tror jag att det gjorde ont i deras stängda dörrars enögda journalistik.
Tack för ditt program idag.
Äntligen någon som tar bladet från munnen. Det bästa jag hört på länge.
För mig som svensk – sedan åratals bosatt i Tyskland – representerade Anna von Bayern’s åsikter det värdefullaste man kan uppleva i Tyskland: Debattkulturen!! En mycket liknande kultur fanns också i Sverige, men den började bekämpas redan under 60-talet och är numera så gott som obefintlig. AvB beskriver utmärkt hur debatt likasätts med kontrovers och disharmoni och därmed är skadlig. Eftrersträvansvärt är “Konsens”, då är alla lyckliga. Självcensur är en dygd. Censur av läsarbrev finns inte i Sveriger, problematiska inlägg blir “raderade” eller helt stilla borttagna. I övrigt tillåter man hur som helst inte möjligheten till läsarbrev till tidningsartiklar där man vet att negativa meningar (disharmoni) skulle överväga. Och detta accepteras i det Sverige som hade storartade debattörer som Ahlgren, Rådström, Alving mm. Det AvB kundgjorde på knappt två minuter var storartat. Tyvärr inför en av “konsens” förgiftad åhörarskara.
God så skönt att höra en icke pk-journalist,som vågar ta skeden från munnen.sverige är numera så tröttsamt med alla dessa fega,försiktiga journalister.kanske de är rädda om sina arbeten.eller är det väl väldigt rådande ,åsikts-ordning på journalisthögskolan!mkt intressant program, på alla sätt,med historiken,aktuella åsikter om sverige mm.
Intressant och trevlig att lyssna till. Uppskattade de ärliga åsikterna. Tack
Har man studerad i Tyskland pa 70-talet, vet man, att inte konsens, untan kritik (Popper) är nyckeln till förbättring. Ett konsenssamhälle, där “harmonieterror”
rader, är intellektuell trokig; och “en kväll, där alla är överens, är bortkastad tid”, (Einstein)
AvB tanker är inte bara famos, untan ocksa nötvändig, men tyvärr i det dubbelmoraliska “bästa land i världen”,
som musik för döva.