Tisdag 25 juli 2017 kl 13.00 sommarpratar Jerzy Sarnecki.
Jerzy Sarnecki är forskare och anlitas ofta som expert i frågor som rör kriminalitet. Undervisar på flera universitet, högskolor och polisutbildningar. Har bland annat forskat om ungdomsbrottslighet, kriminella nätverk, brottskarriärer och åtgärder mot brott.
Du kan förhandslyssna redan på morgonen från kl 07.00 den aktuella sändningsdagen (dock med förkortad musik).
Tisdag 11 augusti 2015 kl 13.00 sommarpratar Maria Strømme.
Professor i nanoteknologi, civilingenjör, 45 år. Blev som 34-åring Sveriges yngsta professor i ett teknikämne. Har prisats både för sin forskning och för förmågan att göra teknik begripligt för allmänheten. Sporras av att lösa verkliga problem för människor.
Maria Strømme, född 7 april 1970 i Svolvær i Lofoten, är en norsk fysiker verksam i Sverige. Hon är professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet sedan 2004. Wikipedia
Onsdag 22 juli 2015 kl 13.00 är Gunilla Röör sommarpratare.
Skådespelare, regissör, professor i scenisk gestaltning, 55 år. Har belönats med Guldbaggen två gånger för bästa kvinnliga huvudroll i filmerna Freud flyttar hemifrån och Sommaren.
Gunilla Röör har tidigare varit sommarpratare 1993.
Gunilla Kristina Röör, född 16 augusti 1959 i Bromma, Stockholm, är en svensk skådespelare och regissör. Hon är dotter till schlagersångerskan Inger Berggren. Wikipedia
Forskare, biolog, professor
Neandertalarna är inte utdöda. Det berättade forskaren och professorn Svante Pääbo i sitt Sommarprat. Efter att ha forskat om DNA i gamla ben, upptäckte han att många människor bär DNA från neandertalarna.
Ungefär en procent av mitt DNA kommer från neandertalarna. Detta genetiska bidrag är fördelat på många små bitar av DNA som är spridda över min arvsmassa. Neandertalarna är alltså inte helt utdöda – de lever vidare lite grann i många av oss idag. De kan alltså inte har varit så olika oss. Vi hade sex med dem, fick barn med dem, och barnen fungerade i de moderna människornas samhällen.
Drar slutsatser om våra förfäder genom att analysera uråldriga gener, paleogenetik. Rönte stor internationell uppmärksamhet med nyheten om människans släktskap med neandertalarna. Studerat vid universitetet i Zürich och University of California. Sedan 2003 gästprofessor vid Uppsala universitet. Klassificerade schimpansens arvsmassa. Utsågs av TIME till en av världens mest inflytelserika personer. Medlem av Kungliga vetenskapsakademien. Chef för Max Planck-institutets avdelning för evolutionsantropologi.
Mitt Sommarprogram ska handla om hur en bit kalvlever som jag köpte på Ica kom att förändra mitt liv. Och om det hårda och svåra arbetet med att kartlägga arvsmassan hos våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna. Och om kärleken och döden.
“Vi dansar en stund på jorden”, sjunger Cornelis Vreeswijk i upptakten av genforskaren Svante Pääbos sommarprogram. Med samma lätthet tar Pääbo oss med på en svindlande folkbildningsresa.
Den börjar i ryska Sibirien, där han med tandläkarborr spårar DNA från fossil från neandertalarna, våra föregångare som levde sin stund på jorden, stillsamt får vi veta, innan den moderna människan kom. Vi delade en stund med dem, umgicks tillsammans, låg med varandra, fick barn ihop. En procent av vår DNA kommer från neandertalarna. http://hd.se/kultur/2014/08/14/mats-holm-och-133-svante-paabo/
Forskaren och biologen Svante Pääbo pratar om människans ursprung, dna-forskning och sin mamma. När man lyssnat färdigt är det självklart att Svante Pääbo inleder sitt program med att spela Cornelis Vreeswijks (Sommarkort) En stund på jorden. Det ska handla om livet och de avtryck och vågrörelser vi sätter igång.
Pääbo berättar om hur han ägnat sitt yrkesverksamma liv åt att studera dna från våra förfäder och konstaterar att vi har en procent av vårt dna från neanderthalarna. Pääbo säger att han har svårt att slita sig från sitt arbete och efter femtio minuter om små skelettbitar, laboratoriehistorier och ett ganska entonigt uppläsande av det egna cv:t är jag beredd att stänga av radion. Då vrider Pääbo perspektivet och berättar om sitt eget liv. http://www.gp.se/kulturnoje/1.2459796-sommar-i-p1-14-8-svante-paabo
Att höra hur Svante Pääbo har kartlagt neandertalarnas dna och kommit fram till att alla nu levande människor i Asien och Europa bär på någon procent av deras gener är förvisso spännande. Att våra förfäder skaffade barn med neandertalarna och att delar av deras dna lever vidare i oss är ganska hisnande. Men det är också en historia som Svante Pääbo har berättat många gånger.
Det är när han blir mer personlig i andra halvan av sitt sommarprat som programmet får en annan nerv. Pääbo berättar om sin bisexualitet och om sorgen efter mamman som gick bort förra året. Hur det fick honom att för första gången reflektera över sin egen dödlighet, och hur han som genforskare, när han överväldigas av livets förgänglighet, kan hitta i varje fall lite tröst i att delar av vårt dna alltid kommer att föras vidare i andra. http://www.svd.se/kultur/sommar-i-p1-2014_3680862.svd?sidan=4